Berg, grönt gräs och hikingskor

Författare: Skribent Sida 4 av 34

Vandringskängor

Så väljer du rätt vandringskängor

Fel kängor kan förstöra en annars perfekt vandring snabbare än nästan något annat i packningen. Blåsor, ömma fötter eller instabila vrister gör sig påminda redan efter någon timme, och då spelar det ingen roll hur bra resten av utrustningen är. Här går vi igenom vad du faktiskt ska titta efter, och hur du provar ut ett par som passar innan du ger dig ut på riktigt.

Utgå från aktiviteten, inte bara modellen

Rätt känga bestäms av två saker: vad du faktiskt ska göra i dem, och hur din fot är byggd. Aktivitetsdelen handlar om hur många timmar i sträck du kommer ha kängorna på, vilken typ av terräng du rör dig i, hur mycket packning du bär på ryggen, och hur ojämnt och krävande underlaget är. En dagsvandring på lätta stigar ställer helt andra krav än en flerdagstur med tung packsäck i kuperad terräng, och det är först när du vet vilken typ av tur kängorna främst ska användas till som det går att göra ett bra val.

Högt eller lågt skaft?

Vandringskängor med högt skaft ger betydligt bättre stöd för vristerna, vilket är särskilt värdefullt i kuperad eller våt terräng och när du bär tung packning – ju högre skaft, desto mer stöd. Nackdelen är att höga kängor är varmare, tätare och tyngre än lägre alternativ.

Lägre vandringsskor väger mindre och andas bättre, vilket passar bra för lättare turer på jämnare underlag där du inte behöver samma vriststöd. Valet handlar alltså om en avvägning: mer stöd och skydd kontra lägre vikt och bättre komfort i värme.

Material, vattentäthet och sula

Ett membran av Gore-Tex gör kängan vattentät samtidigt som den andas, vilket är en kombination som annars är svår att få till – du håller fötterna torra utifrån samtidigt som fukt och värme från svettning kan ta sig ut. Kontrollera alltid att kängan är vattentät innan köp, och titta även på sulan: en grövre sula med djupare mönster ger bättre grepp i tuffare terräng, medan en slätare sula räcker gott på enklare stigar.

Storlek – en vanlig missbedömning

Ett av de vanligaste felen är att välja samma storlek som i vardagsskorna. Räkna istället med att du troligen behöver en till två storlekar större i vandringskängor, delvis för att foten svullnar under en längre vandringsdag och delvis för att du ska ha marginal för tjockare vandringsstrumpor.

En bra tumregel vid provning: placera tårna längst fram i skon och kontrollera att du får plats med ungefär ett finger bakom hälen. Tårna ska dessutom ha utrymme att röra sig fritt, medan hälen samtidigt ska sitta stadigt och inte glida vid varje steg – det är den kombinationen, snarare än bara längden, som avgör om en känga faktiskt passar.

Så provar du ut kängorna på rätt sätt

Ta med de strumpor du faktiskt kommer vandra i. Provar du med tunna vardagsstrumpor men sedan vandrar i tjocka ullstrumpor blir passformen helt annorlunda i verkligheten.

Prova helst på eftermiddagen. Fötter sväller något under dagens gång, särskilt vid längre sträckor, så en provning på eftermiddagen ger en mer realistisk bild av hur kängan känns efter några timmars vandring – jämfört med en provning på morgonen då foten fortfarande är i sitt minsta format.

Gå runt ordentligt i butiken. Stå inte bara stilla – gå i trappor om det går, känn efter hur hälen rör sig och om tårna slår i framtill vid nedförsbacke-rörelser.

Kör in kängorna innan det gäller

Även en perfekt utprovad känga behöver köras in. Gå några kortare turer i vardagen innan du ger dig ut på en längre vandring, så avslöjas eventuella problemområden – som en söm som skaver eller ett spänne som trycker – innan det blir ett problem mitt ute i terrängen. Samtidigt formar sig kängans material efter din fot, vilket ytterligare förbättrar passformen över tid.

Glöm inte att impregnera kängorna innan de används för första gången, och upprepa det regelbundet därefter. Även vattentäta material som Gore-Tex behöver ett impregnerande ytskikt för att vatten ska studsa av ytan istället för att tränga in i tyget och göra kängan tyngre och kallare under vandringen.

Välj, gå in och ge dig ut

Att välja rätt vandringskängor handlar om att matcha kängan efter vad du faktiskt ska göra i dem – terräng, packvikt och turlängd avgör om du behöver högt eller lågt skaft, medan Gore-Tex och en bra sula säkerställer att du håller dig torr och får ordentligt grepp. Vid provning är tumregeln ett finger bakom hälen, tår som kan röra sig fritt, och en provning gärna gjord på eftermiddagen med rätt strumpor för en realistisk passform. Kör sedan in kängorna ordentligt och impregnera dem regelbundet, så minskar du risken för blåsor och obehag rejält när det väl är dags för den långa vandringen.

Brasa camping

Tändstål – den mest pålitliga elden du kan bära med dig

Ett tändstål är litet, väger nästan ingenting och håller i tusentals tändningar – ändå är det ett av de mest underskattade redskapen i packningen. Här går vi igenom vad det faktiskt är, hur det fungerar, och varför det är värt att lära sig innan du behöver det på riktigt.

Vad är ett tändstål egentligen?

Ett tändstål, ibland kallat eldstål, är en stav av en legering mellan järn och sällsynta jordartsmetaller som cerium, lantan och neodym – ofta kallad cerjärn eller Auermetall. När du skrapar staven med ett hårdare material lösgörs små flisor av legeringen som omedelbart och våldsamt oxiderar i luften. Resultatet blir glödheta gnistor, enligt uppgift med temperaturer över 3 000 grader Celsius – mer än tillräckligt för att tända rätt sorts tänder.

Så använder du det

Tekniken bygger på att dra ett skrapstål, ofta baksidan av en kniv, mot tändstålets kant i en fast, stadig rörelse. Arbeta uppifrån och ner med visst tryck, inte alltför snabbt, så får du en samlad kärve av gnistor snarare än enstaka utspridda stänk. Rikta gnistorna mot en begränsad yta av tändningsmaterialet, så att förbränningen kan koncentreras på en punkt tills det börjar glöda och sedan ta sig till låga.

Det tar ofta några försök innan tekniken sitter, vilket är den vanligaste invändningen mot tändstål jämfört med tändare och tändstickor – men just därför bör du öva hemma innan du är beroende av det ute i fält.

Varför tändstål är svårslaget i tuffa förhållanden

Den stora fördelen med tändstål är hur okänsligt det är för väder och slitage. Det fungerar lika bra vått som torrt, i kyla som i värme, och till skillnad från en tändare kan det inte frysa eller sluta fungera på grund av fukt i mekanismen. Ett tändstål tål dessutom rejäl fysisk påfrestning – tappar du det, eller om det legat en stund i en bäck, går det att plocka upp, skaka av vattnet och fortsätta använda som om inget hänt. Livslängden är också en klar fördel: ett enda tändstål räcker till betydligt fler tändningar än en tändare eller en ask tändstickor, vilket gör det till ett naturligt förstahandsval för flerdagsturer där du inte vill riskera att stå utan eldstartare.

Hur det står sig mot tändare och tändstickor

Tändare är enklast att använda rakt av, utan någon teknik att lära sig, och är dessutom billigast. Nackdelen är att bränslet tar slut relativt snabbt, och att vanliga tändare ofta fungerar dåligt i blåsigt eller blött väder – precis de förhållanden då du faktiskt behöver dem som mest.

Tändstickor är också enkla att använda och ger dessutom en flamma som brinner en stund, vilket ger mer tid att få fart på elden jämfört med en enda gnistkärve från ett tändstål. Problemet är att både själva stickan och tändsticksasken fungerar dåligt om de blir fuktiga, och att antalet tändningar per ask är begränsat.

Tändstål kräver mest övning av de tre, men vinner tydligt på pålitlighet: det fungerar i regn, kyla och blåst där både tändare och tändstickor riskerar att svika, och det tar aldrig slut på samma sätt som bränsledrivna alternativ.

Bästa strategin: ha flera alternativ, men lita på tändstålet

De flesta erfarna vandrare packar mer än en tändningskälla, gärna en tändare för vardagsbruk och ett tändstål som pålitlig backup. Kombinerat med bra tändningsmaterial – till exempel tjärved, torr näver eller annat lättantändligt material – blir tändstålet snabbt lika enkelt att använda som de andra alternativen, samtidigt som du behåller fördelen av att det fungerar oavsett väder.

Litet och pålitligt

Ett tändstål är litet, extremt hållbart och fungerar i princip oavsett väderförhållanden – dess enda egentliga nackdel är att det kräver lite övning innan tekniken sitter. Jämfört med tändare och tändstickor, som båda kan svika i regn, blåst eller kyla, är tändstål det mest pålitliga valet för den som verkligen behöver kunna lita på att få fyr, oavsett hur förhållandena ser ut. Öva hemma innan du är beroende av det, så har du ett redskap i packningen som i praktiken aldrig tar slut.

Sida 4 av 34

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén