Berg, grönt gräs och hikingskor

Dag: 8 mars 2016

Stegräknare & höjdmätare för din vandring

Ett bra hjälpmedel när du orienterar dig efter karta är en stegräknare. De finns idag med en rad funktioner. En stegräknare kan idag förutom att hålla reda på antalet steg även beräkna distans, hålla reda på hur många kalorier du förbrukat, ha timer och klocka. Välj lämplig stegräknare efter vilka behov du har från en känd tillverkare är min rekommendation. Stegräknaren hjälper dig att hålla reda på hur långt du har gått. Du har extra nytta av det här om du vandrar där det är dålig sikt, t.ex. i dimma eller i skogen. För att du ska ha nytta av din stegräknare måste du ta reda på hur många dubbelsteg du tar när du går 100 meter i olika terrängtyper. Kortare steg i svår terräng och längre i lättare terräng är det vanliga.  Har du ingen stegräknare kan du räkna antalet steg du tar och för att sedan hålla reda på större mängder kan du knyta en knop på ett snöre för var hundrade dubbelsteg.

Höjdmätare

Ett annat hjälpmedel när du ska orientera dig i fjällmiljö vid dålig sikt är en höjdmätare. Den ger dig information om hur högt du befinner dig som du säkert förstår. Du kan med höjdmätaren som hjälpmedel hålla reda på vilka höjdskillnader du rört dig över en tidsperiod. Mätaren använder lufttrycket för att bestämma vilken höjd den befinner sig på. Det är viktigt att du kalibrerar mätaren ofta bl.a. på grund av väderomslag och skillnader mellan varm- och kallfronter då dessa förändringar påverkar lufttrycket. Du kalibrerar din höjdmätare genom att ställa om den efter höjdpunkter utmärkta på kartan som sjöar eller punkthöjder. Du har mest nytta av en höjdmätare när du rör dig i terräng där höjdskillnaderna är större som det är i fjällen, vid mindre höjdskiftningar  är höjdmätaren inte alls lika användbar som du säkert förstår.

Krysspejling

Krysspejling innebär att du bestämmer din position genom att ta ut kompassriktningen till minst två punkter och sedan rita ut dem på kartan för att få fram din position. När du pejlar/syftar bör du ha en syftkompass då det gör hela processen enklare och framförallt mer exakt.

Så här går det till

  • Du siktar med din syftkompass mot en en säker punkt i terrängen. Med säker menas att du ser den visuellt samt även är säker på var den är belägen på kartan. Åter till pejlandet, när du håller kompassens sikte mot den utvalda punkten så vrider du kompasshuset så att dess norrpil sammanfaller med kompassnålens norr. Var noga med att hålla kompassen horisontellt, så att nålen kan svänga fritt och bär ingen stor klocka av metall när du gör detta (även den mängd metall som finns i en klocka gör att kompassen kan missvisa).
  • Lägg sedan kompassen på kartan med ena långsidan mot syftpunkten. Vrid sedan kompassen så att att kartans hjälplinjer sammanfaller med kompasshusets motsvarigheter. Norr i kompasshuset ska peka mot norr på kartan.
  • Dra sedan en linje längs med kompassens långsida. Sedan upprepar du proceduren mot en annan känd punkt i terrängen. Runt den punkt där de två två linjerna skär varandra befinner du dig. Att ta ut fler syftningar gör din positionsbestämning mer säker.

Mer om kompassen

En kompass har en magnetiserad nål som riktar in sig efter jordens magnetiska nordpol. Den magnetiska nordpolen sammanfaller inte helt med den geografiska. Skillnaden kallas missvisning, vilken anges på kartan du använder. I Sverige är missvisningen oftast mindre än 1 grad. När du krysspejlar bör du som sagt välja en spegelsyftkompass. Annars blir dina syftningar mycket sämre och din krysspejling blir mindre exakt. Magnetiska föremål som klockor, armband, kraftledningar och mineraler i marken kan störa din kompassnål så att den avviker från den magnetiska nordpolen.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén